Nybörjarguide till The Witcher 3: svårighetsgrad, byggen, utrustning och expansionerna

• Välj Blod och brutna ben till första genomspelningen. Death March är läget spelet är balanserat kring, men det straffar hårt innan du har lärt dig rytmen.
• Meditera och drick eliksirer innan striden, inte under den. Alkemin i The Witcher 3 bygger på förberedelse, inte panikklickande mitt i ett svärdshugg.
• Oljor gör större skillnad än de flesta tror. Ett svärd smort med rätt olja mot rätt fiendetyp gör märkbart mer skada än ett obehandlat.
• Teckenhantering handlar om Vigor, resursen under hälsomätaren. Quen (skölden) räddar fler liv tidigt i spelet än Igni och Aard tillsammans.
• Tillverkningsritningar och häxarset lockar direkt, men tidigt tillverkad utrustning är sällan bättre än det du redan hittar eller köper. Spara materialsamlandet till ett set du faktiskt tänker slutföra.
• Hearts of Stone är skrivet för en Geralt runt nivå 30, Blood and Wine runt nivå 34. Båda expansionerna mår bäst av att en stor del av huvudhistorien redan är avklarad.
• Hoppa inte över Novigrad och Velen på vägen. Kontrakt, frågetecken och de mindre människoödena är där mycket av spelets bästa skrivande finns, och de är lätta att missa om huvuduppdragen går för fort.

Vad The Witcher 3 faktiskt är#

The Witcher 3: Wild Hunt är CD Projekt Reds öppna rollspel, ursprungligen släppt 19 maj 2015 till PlayStation 4, Windows och Xbox One. En version till Nintendo Switch kom i oktober 2019, byggd av Saber Interactive som en imponerande nedskalning av hela spelet. I december 2022 kom Next-Gen-uppdateringen (patch 4.0) gratis till PlayStation 5 och Xbox Series X|S, med ray tracing, stöd för DLSS 3, FSR 2.1 och Intel XeSS på PC, ett Ultra+-läge för grafiken, plattformsövergripande sparfiler samt kosmetiska föremål kopplade till Netflix-serien. Senare patchar, bland annat 4.04, har fortsatt rätta buggar och föra över innehåll till Switch-versionen. En omarbetad version med undertiteln Wild Hunt – Remastered kommer till Nintendo Switch 2, och den som redan äger spelet till Switch får uppgraderingen gratis med sparfilen intakt.

Oavsett plattform är kärnan densamma: Geralt av Rivia, en professionell monsterjägare känd som häxare, letar över en krigshärjad kontinent efter sin adoptivdotter Ciri, samtidigt som en makt från en annan värld, det Vilda Jaktlaget, letar efter henne också. Spelet förutsätter inte att du spelat de tidigare Witcher-titlarna eller läst böckerna, även om vissa detaljer landar bättre om du gjort det. Allt du behöver för att hänga med i handlingen förklaras efter hand.

Den största omställningen för en ny spelare, särskilt en som kommer från ett FromSoftware-spel eller en modern looter, är tempot. The Witcher 3 vill att du pratar med folk, läser anslagstavlor, följer spår och låter uppdrag ta dig någon oväntad väg. Det belönar nyfikenhet mer än reflexer.

Svårighetsgrader: vad de faktiskt ändrar#

The Witcher 3 har fyra svårighetsgrader, och skillnaderna är inte kosmetiska. De ändrar fiendernas liv, deras skada, om meditation läker dig alls och hur generös lootekonomin är.

Blod och brutna ben är läget att börja på. Det är genuint svårt jämfört med de flesta öppna rollspel, tillräckligt för att tvinga dig att använda tecken, undvika attacker och hålla koll på fiendetyper, men det kräver inte den djupa alkemikunskap som Death March i praktiken förutsätter. Death March tar bort automatisk läkning från meditation och höjer fiendernas skada så mycket att eliksirer, oljor och mat inte längre är valfritt. Det är läget spelets egen utrustningsbalans är byggd kring, men det är ett dåligt ställe att lära sig spelet på.

Svårighetsgraden går att ändra när som helst i menyn, åt båda hållen, utan straff. Ett sunt upplägg för en ny spelare: börja på Blod och brutna ben, och om en specifik strid eller ett område känns orättvist snarare än svårt, sänk till Berättelse och svärd för den biten och höj igen senare. Ingen prestation eller något slut är knutet till en specifik svårighetsgrad, så inget går förlorat genom att justera under resans gång.

Utveckling av karaktären: tecken, alkemi och strid#

Geralts färdighetssystem bygger på fyra träd: Strid, Tecken, Alkemi och Allmänt. Färdighetspoäng kommer från att gå upp i nivå och från maktplatser, magiska platser utspridda över kartan där meditation ger ett gratis poäng första gången du besöker dem. Färdighetsplatserna öppnas gradvis snarare än på en gång, vilket tvingar dig att satsa på ett fåtal val i stället för att sprida poängen tunt.

De fem tecknen

Nya spelare lutar sig mot Igni för att det ser tydligt kraftfullt ut, men Quen är det som faktiskt håller dig vid liv de första femton timmarna: det är en gratis kombination av läkning och sköld när det tajmas rätt innan en fiende hugger, och Alternativ Quen (låses upp som en uppgradering som utesluter grundversionen) gör den till en sköld som går att kasta om och läker dig varje gång den absorberar skada. Yrden är underutnyttjat av nybörjare och nästan obligatoriskt mot spöken, middagsspöken och flera bossar som är byggda för att bekämpas när deras osårbarhet tas bort av tecknet.

Alkemi: systemet Death March bygger på, och som gynnar alla andra också

Alkemi i The Witcher 3 täcker eliksirer, dekokter, oljor och bomber, tillverkade av ingredienser du plockar ur världen, köper av örtsamlare och alkemister eller skördar från monsterkroppar.

• Eliksirer är Geralts viktigaste verktyg för läkning och buffar. De kostar toxicitet att dricka, och toxiciteten har ett tak: nära taket börjar ytterligare en eliksir skada dig i stället, så du kan inte bara svälja allt innan en boss. En färdighet i det allmänna trädet och vissa mutagener höjer taket när du satsar på dem.
• Dekokter är starkare, längre buffar tillverkade av monstertroféer från specifika varelser (en dekokt av ekimmara kräver till exempel att en ekimmara dödas). De låses upp genom Hearts of Stones uppdatering av alkemisystemet, och är värda att jaga när du kommit ett stycke in i spelet.
• Oljor stryks direkt på ditt stål- eller silversvärd och ger extra skada mot en fiendekategori – hybridolja mot hybrider, nekrofagolja mot ghouler och rutfiender och så vidare. Bestiariets uppslag för en fiende (nås via häxarsinnena eller genom att helt enkelt granska en motståndare du mött förut) visar exakt vilken olja och vilket tecken den är svag för.
• Bomber täcker crowd control och sådant tecknen inte alltid klarar: Dansande stjärna för eldskada över ett område, Nordanvind för att frysa en klunga fiender, Djävulspuffboll för ett giftmoln.

Den praktiska vanan som skiljer en smidig strid i The Witcher 3 från en frustrerande: meditera innan du närmar dig ett monsterbo, ett banditläger eller ett kontraktsmål, drick de eliksirer du behöver, applicera rätt olja och gå in i striden först då. Att göra det konsekvent, även på Blod och brutna ben, tar bort de flesta svårighetstopparna som nya spelare stöter på.

Strider i korthet

Striderna bygger på snabba attacker, tunga attacker, undanmanöver, rullningar och parering, plus vilket tecken du har valt på teckenhjulet. Några saker nybörjare konsekvent missar:

• Undanmanöver är oftast bättre än rullning för att hålla dig nära nog för att kontra; rullning täcker längre sträcka men lämnar dig längre från målet.
• Parering fungerar mot de flesta mänskliga fiender och sänker inkommande skada rejält om det tajmas mot hugget, men gör ingenting mot många monsterattacker – kolla om fienden har ett parerbart vapen innan du förlitar dig på det.
• Snabba attacker bygger upp adrenalinpoäng, en resurs som driver flera färdigheter och, med rätt färdighet upplåst, ökar skadan på nästa tunga attack.
• Grupper hanteras bäst med Aard och Igni för att skapa utrymme, och sedan plocka isolerade fiender i stället för att stå kvar mitt i klungan.

Två fungerande tidiga byggen

En ny spelare behöver inget optimerat bygge, men en riktning gör att färdighetspoängen känns meningsfulla.

• Quen-tank / svärdsbygge: prioritera Quen och dess uppgraderingar, lägg poäng på snabbattack- och uthållighetsfärdigheter i Strid, och behandla tecknen som ett försvarslager runt ett svärdsfokuserat spel. Förlåtande, enkelt, fungerar på Blod och brutna ben utan större besvär.
• Alkemi/tecken-hybrid: satsa tungt på alkemiträdet (synergi, förvärvad tolerans och färdigheterna som förlänger eliksirer) tillsammans med Igni och Yrden, luta dig mot dekokter och oljor, och använd svärdet som avslutning snarare än huvudsaklig skadekälla. Mer engagerande på högre svårighetsgrader, mer krävande att hantera.

Att göra om sitt bygge går när som helst med en eliksir som heter Rensningseliksir, köpbar hos örtsamlare eller senare tillverkningsbar, som återbetalar alla färdighetspoäng mot en liten guldkostnad. Det finns ingen anledning att vara försiktig med tidiga byggval.

Utrustning: loot, köp, tillverkning och häxarset#

Utrustning i The Witcher 3 kommer från tre källor, och att förstå när varje sak spelar roll sparar mycket bortkastad tid.

• Plockad och köpt utrustning bär dig genom det mesta av tidiga och mellersta spelet. Den är lätt att få tag på, kräver inga materialjakter och är oftast tillräckligt bra. Handlare fyller på lager, och en handlare som specialiserar sig på rustning eller vapen är värd att kolla varje gång du passerar en stad.
• Tillverkad utrustning, gjord hos en smed (för vapen och metallrustning) eller läderarbetare (för läder och tyg), kräver en ritning plus de material den listar. Generisk tillverkad utrustning är sällan värd omvägen tidigt – ingrediensjakten kostar oftast mer tid än vad uppgraderingen är värd jämfört med det du kan plocka direkt.
• Häxarset är undantaget. Det är flerdelade rustnings- och vapenset kopplade till de olika häxarskolorna (Varg, Katt, Grip, Björn, Manticore och Huggorm, de två sistnämnda tillagda genom gratis DLC), var och en byggd runt en egen spelstil: Katt är snabb och smygfokuserad, Björn är seg och satsar på tunga attacker, Grip förstärker tecken, Varg är en balanserad allroundare, och Manticore lutar mot alkemi. Ritningarna gömmer sig utspridda i världen (ofta bakom en skattjaktshistoria som börjar med en delritning eller ett löst blad) och kräver rejält med tillverkningsmaterial, men ett komplett set på rätt uppgraderingsnivå är en verklig styrkeökning och kommer med egna setbonusar.

Det realistiska upplägget för första genomspelningen: jaga inte ett häxarset från nivå ett. Plocka och köp normalt genom Velen och Novigrad, och om en skattjakt för häxarutrustning dyker upp naturligt (flera börjar från föremålsbeskrivningar eller anslagstavlor), följ den – men gå inte ur din väg för att jaga delar innan nivå 20 eller så, eftersom de tidiga nivåerna av dessa set inte är dramatiskt bättre än det du redan har.

Stålsvärd är för människor och andra icke-monster; silversvärd är för monster. Att bära båda, hålla dem slipade och byta genom snabbmenyn beroende på vad du möter är en vana värd att bygga tidigt – att möta ett monster med ett slött stålsvärd är en av de vanligaste anledningarna till att en strid tar tre gånger så lång tid som den borde.

Huvudhistoria och expansioner: när Hearts of Stone och Blood and Wine passar#

The Witcher 3 har två berättelsedrivna expansioner, båda tillräckligt stora för att fungera som egna spel.

• Hearts of Stone, släppt 13 oktober 2015, är en kortare, väl skriven expansion (ungefär 10 timmars huvudinnehåll) om en uppgörelse med en mystisk, mäktig varelse vid namn Gaunter O'Dimm. Den är gjord för en Geralt runt nivå 30.
• Blood and Wine, släppt 31 maj 2016, är den större av de två och lägger till hela den nya regionen Toussaint samt en berättelse om riddarskap, vampyrer och en seriemördargåta. Den är gjord för en Geralt runt nivå 34, och själva huvuduppdraget tar gott och väl över 20 timmar.

Båda expansionerna nås från huvudkartan när din nivå och din berättelseframgång tillåter det – Hearts of Stone öppnas via en kontakt du hänvisas till när du nått rätt nivå, och Blood and Wine öppnas via ett brev som kommer när du uppfyller nivåkravet.

Ordningen som fungerar bäst för de flesta: spela igenom huvudhistorien tills du är en bit förbi mittpunkten (ungefär klar med Novigrad- och Skellige-delarna och närmar dig nivå 30 plus), spela sedan Hearts of Stone, sedan Blood and Wine, och återvänd sedan för att avsluta huvudkampanjen om du inte redan gjort det. Blood and Wine är delvis skrivet som en avslutning för Geralt som karaktär, och att börja för tidigt, innan du spenderat riktig tid med honom genom grundspelet, gör att det tappar en del av sin poäng. Att spela expansionerna innan du kommit långt i huvudhistorien går, men det slösar bort mycket av den berättelsemässiga och mekaniska utdelningen de är byggda kring – relationen i centrum av Hearts of Stone sätter saker du redan lärt dig om Geralts värld i nytt ljus, och Blood and Wines uppdateringar av alkemi och utrustning (bland annat dekokter och storhäxarutrustning) är tänkta att belöna en karaktär som redan har ett utvecklat bygge.

Gwent i korthet#

Gwent är The Witcher 3:s inbyggda kortspel, spelbart mot dussintals NPC:er runt om i världen, och tillräckligt populärt för att senare bli ett eget fristående spel. Du behöver inte engagera dig i det för att klara The Witcher 3, men det är genuint väl designat och värt att lära sig även bara lite.

Det viktigaste:

• Matcher spelas bäst av tre ronder. Du behöver inte vinna varje rond – att förlora första ronden medan du behåller de flesta korten på hand för att vinna rond två och tre är en helt standardstrategi.
• Varje kortlek bygger på en av spelets fraktioner (Norra kungadömena, Nilfgaard, Scoia'tael, Skellige och Monster, den sistnämnda upplåses ett stycke in i historien), och varje fraktion har en unik ledarförmåga och spelstil.
• Kort tillhör rader: närstrid, distans och belägring. Vissa kort har förmågor som förstärker, skadar eller på annat sätt påverkar specifika rader.
• Väderkort försvagar en hel rad (Bitande frost försvagar närstrid, Ogenomtränglig dimma försvagar distans, Skyfall försvagar belägring) om inte motståndaren har ett kort som är immunt – det här är ett av spelets viktigaste taktiska verktyg.
• Nya kort samlas genom att vinna matcher mot NPC:er, köpa dem av särskilda Gwent-handlare, hitta dem som loot och slutföra uppdrag kopplade till särskilt starka motståndare.

Ett praktiskt första steg: spela mot varje krögare du möter, eftersom de konsekvent är enkla motståndare som ger startkort utan större risk, och leta sedan upp de utmärkta Gwent-spelarna kopplade till uppdrag (flera regioner har en namngiven "mästare" värd att specifikt jaga upp) när din kortlek har lite djup.

Tidiga tips som gör de första tio timmarna smidigare#

• Teckenhantering handlar om tajming, inte spamming. Vigor (teckenresursen) fylls på av sig själv, men tillräckligt långsamt för att det nästan alltid är bättre att använda Quen defensivt innan en strid än reaktivt mitt i den.
• Kolla fiendens svagheter innan striden, särskilt mot något odött, ett spöke eller ett namngivet kontraktsmål – dessa strider är byggda runt ett specifikt tecken eller en specifik olja, och att hoppa över det steget gör en strid på 30 sekunder till en fem minuter lång plåga.
• Håll svärden slipade och rustningen lagad. Båda försämras med användning, och ett slött svärd tappar riktig skada. Brynen och lagningskit är billiga och stapelbara, eller så betalar du en smed eller läderarbetare direkt.
• Ignorera inte sidouppdrag och frågetecken i Velen och Novigrad. En betydande del av spelets bäst skrivna innehåll (flera uppdrag som ofta räknas bland det starkaste i hela rollspelsgenren) är helt valfritt och lätt att missa om huvuduppdragen går för fort.
• Plocka kroppar och behållare, men samla inte allt. Att sälja skräpföremål regelbundet till handlare håller inventariet hanterbart; alkemiingredienser och ritningar är värda att behålla, generiska "sälj för guld"-föremål är det inte.
• Använd häxarsinnena. Att hålla knappen intryckt markerar doftspår, ledtrådar och interagerbara föremål i en varm färg; det är så du spårar kontrakt och utredningsuppdrag, och att hoppa över det gör flera uppdrag onödigt förvirrande.
• Snabbresa från vägmärken, inte gå överallt. Världen är stor, och spelet förväntar sig att du snabbreser mellan vägmärken och rider på Ärtan, Geralts häst, kortare sträckor.

Innehåll som ofta missas#

• Häxarkontrakt skiljer sig från vanliga sidouppdrag: de är monsterjaktsjobb från anslagstavlor, ofta med en riktig utredning kopplad till sig (spåra ledtrådar med häxarsinnena, läsa böcker om monstret, välja rätt tillvägagångssätt). Det är en del av det mest mekaniskt genomarbetade innehållet i spelet och lätt att gå förbi om du bara följer huvuduppdraget och de gula kartmarkörerna.
• Maktplatser, resta stenarna som ger ett gratis färdighetspoäng vid första besöket, markeras på kartan när de upptäckts men är lätta att missa om du inte utforskar utanför vägen.
• Storhäxarens uppgraderingar av utrustning, tillagda genom gratis DLC efter lansering, låter dig uppgradera ett komplett häxarset bortom grundnivån – de flesta som faktiskt samlar ett komplett set inser aldrig att storhäxaruppgraderingen finns.
• Gratis DLC i stort: sexton bitar extrainnehåll släpptes gratis till The Witcher 3, bland annat alternativa kostymer, extrauppdrag som "Skattjakt: Vargskolans utrustning" och nyspelsläget New Game Plus, som låter dig spela om historien på en ny sparfil samtidigt som nivå, utrustning och färdigheter förs över.
• Skelliges mindre öinnehåll. Skellige är lätt att behandla som en omväg på vägen mot huvudhistoriens Kaer Morhen-kapitel, men mycket sidoinnehåll – mindre öar, sidouppdrag kopplade till enskilda klaner, egna kontrakt – ligger utanför huvudspåret och belönar ett lugnare tempo.

Vanliga frågor#

Vilken svårighetsgrad ska en förstagångsspelare välja? Blod och brutna ben för en riktig men rättvis utmaning, eller Berättelse och svärd för ett mer avslappnat tempo med fokus på historien. Death March passar bäst till ett andra varv när alkemi och teckentajming redan sitter.

Behöver du ha spelat de tidigare Witcher-spelen först? Nej. The Witcher 3 förklarar det en ny spelare behöver veta allteftersom historien går, även om återvändande spelare känner igen enstaka karaktärer och referenser.

När passar Hearts of Stone och Blood and Wine? Hearts of Stone är byggt för ungefär nivå 30, Blood and Wine för ungefär nivå 34. Båda landar bäst när du kommit en god bit in i huvudhistorien snarare än direkt från start.

Krävs Gwent för att klara spelet? Nej, det är helt valfritt, även om ett fåtal uppdrag korsar specifika Gwent-motståndare.

Vad är skillnaden mellan tillverkad utrustning och häxarset? Generisk tillverkad utrustning är oftast inte värd materialjakten tidigt eftersom plockad eller köpt utrustning är jämförbar. Häxarskolornas set är en verklig styrkeökning, men skattjakterna och materialkraven gör dem till ett projekt för mitten till slutet av spelet snarare än början.

Ska oljor och eliksirer användas på lägre svårighetsgrader också? Ja. De är inte bara ett Death March-krav; oljor i synnerhet gör märkbar skillnad mot resistenta fiendetyper på vilken svårighetsgrad som helst.

Kommer The Witcher 3 till Nintendo Switch 2? Ja – The Witcher 3: Wild Hunt – Remastered släpps till Nintendo Switch 2, och den som redan äger den befintliga Switch-versionen får uppgraderingen gratis med sparfilen intakt.

Hur lång tid tar spelet att klara? Enbart huvudhistorien tar runt 50 timmar för de flesta, och att klara grundspelets sidoinnehåll plus båda expansionerna landar ofta över 150 timmar.